onsdagen den 16:e april 2014

Bara en hälsning

Acklimatisering pågår. Läget böljar mellan full kontroll till totalt kaos. Vi slåss mot de vanliga tvåbarnsproblemen.( Eller jag antar att de är vanliga....vad vet jag?) Svartsjuka, trots, väl intensiv och hårdhänt syskonkärlek, två som skriker samtidigt, en stor som inte vill sova på kvällen och en liten som har sin bästa umgängestid mellan tre och fem på möra. ( som vi säger i Trollhättan) o.s.v, o.s.v. 
Men det är mysigt också.
Se bara;

torsdagen den 10:e april 2014

Bebislyckan

Jag är här. Jag är hemskt mycket här. Den senaste veckan har bara varit för omtumlande för att få fingrarna på tangenterna. Förra onsdagen, den andra april, sju minuter före midnatt så föddes vår småspigg. Världens vackraste flicka. Jag som oroat mig för hur jag ska kunna älska en till på samma sätt som jag älskar Spiggen, behövde inte fundera mer över det. I samma sekund som detta lilla blå troll hamnade på bröstet fick jag nyckeln till nya rum i hjärtats kammare. Åh detta barn. Kanske för att förlossningen var lättare, eller för att jag verkligt utvilad innan, eller för att jag så snabbt återhämtade mig efteråt, så har jag kunnat ta in henne och hela den nya situationen på ett sätt som var omöjligt sist då jag var svag och sjuk. Då, med Spiggen, var kärleken enorm men kroppen svek mig och ångest, oro och och odefinierbar ledsenhet red mig i säkert ett halvår. Allt var så svårt.
Med Småspigg känner jag mig trygg, lugn och helt igenom lycklig. Hon äter bra och sover bra och har ett skin av siden. Spiggen är världens ömmaste storebror som stryker henne över ryggen och viskar att han gillar sin bebis.

Men något som gäckar mig är hur jag ska klara mig när Peters dagar är slut och jag ska klara två barn själv. Seriöst, hur gör man? När båda skriker, när båda behöver mat o.s.v.
Jag ska träna på att vara själv ikväll. Peter är bjuden på galej och det skall han då rakt inte behöva missa, även om han är sjukt stressad över att han ska åka iväg. Det är jag med haha. Men det ska väl gå tänker jag. De som har 10 ungar klarar ju det på något sätt.

Så, där är jag nu. Hos fjunig bebis, bland mjölkkladd och pyttesmå sockar.
Jag återkommer med förlossningsrapport även om den inte är lika dramatisk som den förra som ni kan läsa här om ni vill.
Halloj!

söndagen den 6:e april 2014

Håller tummarna så hårt att jag får mjölkstockning

Har ni sett tävlingen inne på Emmas blogg. Gå inte in och kolla. Det är verkligen inget speciellt.
Var framför allt inte med att tävla...det är nog ändå inget ni behöver.


För hon verkar ha någon superfånig bloggtävling med Sleepo. Inget att bry sig om.
Man kan tydligen vinna en säng eller ett set med asfina kuddar och bäddset från Chhatwal & Johnson. Vilket Trams. Vem har inte en säng liksom? Och påslakan har väl de flesta?

Well...VI skulle ju faktiskt behöva en säng. Lite grann. När man tänker efter. Ni vet ju hur vi har haft det nattetid i den Bodinska villan.
Bökigt, högljutt och trångt.
Om ni missat misären kan ni ju läsa bakåt i inläggen. Här till exempel. Det har varit gnälligt på sista tiden. 160 cm säng funkar helt enkelt inte med tre personer, varav en Spigg som nattetid gärna vill ligga och snarka löften om tinnitus i sin ömma moders öra medan han sparkar försäkran om förlamning sin ömma (!) faders rygg.

Åh..just det ja. Har jag nämnt att vi är fyra nu? Finemang. Släng in en sidenmjuk men vrålande och sprattlande bebis in i detta tetris och ni fattar ju själva. 20 cm till på bredden skulle inte direkt göra skada. Det och öronproppar. Och kanske en ishockeyutrustning.

Så i detta nu så hoppas jag ihjäl mig. Ny säng, ny säng, ny säng.
"Men köp dig en säng då människa" tänker ni nu och sluta tigg inne hos Sleepo.

Förvisso. Men ni som just har flyttat till hus och skaffat en bebis vet att det typ är dyrt. En säng till oss står för tillfället på plats 134 på saker vi absolut måste ha. Efter staket och trimmer och annat festligt.
För vi ju har en säng. Typ i allafall. Det ser onekligen ut som en säng. Det är ju mer funktionen som den inte riktigt pallar att leverera. Förutom den uppenbara litenheten är den numera också ganska hängmattig efter min senaste preggoviktrusning. Så kan det gå.

Så Sleepo. I´m begging. Tänk på karma och sånt.
Mö i nöd.

måndagen den 31:e mars 2014

Det går an

Allt är inte svinjobbigt med att vara hemma och vänta. Största delen av tiden har jag det fantastiskt faktiskt. Eftersom jag älskar att vara ensam och älskar att vara hemma OCH att titta på skräptv så är det inte svinsynd om mig direkt. Idag har nätshoppat, bakat bullar, målat alla 20 naglar och kollat på massor av uppbyggande, intellektuella program. Ah det är okej.
Wife swap lär mig om livet.

Currykryss och annat skoj.

I natt har jag fått sova som en kung hela natten och det var beyond välkommet. Vet inte om jag sagt det förut men det finns en plats i huset när jag trots mage och onda ben kan få ro. I Spiggens säng. När jag är själv, vill säga. Så i natt bytte vi plats redan innan nattspringet och jag somnade på en sekund utan behov av vare sig speciellt många kuddar ( 5 om man räknar med dem under madrassen) eller andra arrangemang. Knappt några uppvak alls.
Otroligt.
Varför är det så med vissa sängar/sovplatser? Att man sover så bra där. Bekväm säng javisst, men det verkar inte vara hela sanningen. 
Har ni varit med om motsatsen?
En av de skummaste sakerna jag upplevt var när jag sov över hos min kompis och vi låg båda i hennes säng. Det var sent men vi låg och pratade om ditt och datt och så plötsligt fick jag ett infall och sa " vet du vad?"
"Ja" sa hon. " Vi måste flytta sängen"
Vilket var precis vad jag tänkt föreslå, även om vi aldrig pratat om det förut. Det var bara seriöst negativ energi där som vi båda tydligt kände. 
Så vi flyttade den en bit och somnade sedan. 
Det var en händelse så märklig att jag aldrig glömt den och jag har ingen aning om vad det var. Ett fett currykryss kanske. Ja kanske.
Men vad står då Spiggens säng på? Vad är motsatsen till ett currykryss?
En kardemummacirkel?
Dem ska man leta efter. Maximum positiv energi. Funkar tydligen dock bättre på mammor än på Spiggar. Han vaknar ju som ni vet. Spiggen tycker istället att den bästa energin finns mellan mitt huvud och axel. Får man trycka in huvudet där så sover man tydligen som bäst. Där har jag också en kardemummacirkel. Otur. För mig.


Här vakar John Blund över stans skönaste säng med det fluffigaste täcket och godaste Spigglukten, på tydligt gynnsamma sömnkoordinater.

söndagen den 30:e mars 2014

Trädgårdsångest och absolut ingen bebis.

Nix pix, fortfarande ingen bebis. Det känns så sjukt segt. Ändå har jag gjort vad jag kunnat känner jag. Igår tog vi t.ex. en redig shoppingutflykt och köpte svintunga grejer på Jula, Ikea och Plantagen. Sedan planterade jag halva kvällen och stod i oergonomisk ställning. Ingenting hände, förutom att det blev ganska fint på framsidan. Det här med trädgård alltså. Det är svåra saker. I samband med att huset byggdes så fixade de även trädgården vilket är otroligt skönt. Att slippa leva på en grushög och sånt, men man vill ju gärna plantera lite ändå. Jag kan absolut ingenting. Bara att köpa jord var ju så hopplöst komplicerat att jag ville lägga mig i fosterställning och gråta en skvätt, och hur mkt jag än strosade runt i blomsterhandeln blev jag ju inte klokare på vad jag ska sätta, när jag ska sätta, vad som passar ihop, vad som är lättskött o.s.v. o.s.v. I all oändlighet. Typ lika svårt som det var att köpa babyprylar alltså.

Nu har jag dock köpt ett par stackars lavendel och tutat ihop dem med någon murgröna och en påsklilja och så hoppas jag på det bästa. Det blev väl lite halvbra men finare än innan. 
Jag önskar att jag kände någon snäll trädgårdsarkitekt ( heter det så?) som ville komma och styra upp det hela och åka med till plantskolan och hjälpa mig med rubbet. Helst sköta trädgården sedan också. För det verkar också svårt. Jag skulle betala bra. I kanelbullar.

lördagen den 29:e mars 2014

Ledig tjänst

Vi behöver anställa en person här hemma. Egentligen behöver vi flera, varav en kock gärna, då modern i detta hus egentligen anser att den optimala middagen är en påse korvbröd och ett glas apelsinsaft. Det levde jag på som student och det var ljuva år. Men nu ska det tydligen vara både protein och grönt (apelsinsaften räknas inte som grönsak längre) och Gud vet allt. Trött blir man.

Men vad som gör oss ännu tröttare är våra nattliga promenader som påminner om någon slags ringdans i stil med " Så går vi runt kring vår enebärabuske..tidigt en lördagsmoooorgon"
Så nu behöver vi någon som kan organisera det här. Någon sträng äldre dam som vill jobba natt och som kan peka med hela handen  och säger att " Du sover där och du stannar där och glöm inte kudden och blöjan ska vara på och nej stanna där för du har inga byten kvar. 

För så här kan det se ut nu när tre yra höns har natt: 
* Spiggen lägger sig i egen säng med egna tillbehör så som täcke, kudde och Cehwin
* Föräldrar lägger sig i egen stor säng. Kuddar arrangeras. Fadern hänger på kanten men står ut.
* Fadern somnar först och snarkar och blir väckt. Somnar inte om då..
* Modern börjar snarka kraftigt
* Fadern lägger sig i gästrummet. Irriterade steg.
* Spiggen vaknar och vill ligga i vår säng. Där finns plats. Dock vill han byta täcke med Fadern vilket beviljas. Fadern väcks och får nytt täcke.
* Spiggen snarkar så modern går in och lägger sig i hans rum istället. Kuddar arrangeras.
* Spiggen vaknar och är ledsen över att plötsligt vara själv igen. Fadern går tillbaka till storsängen som sällskap.
* Spiggen vaknar på morgonkvisten och vill in till modern och sin egen säng. Beviljas.
* Han somnar om och snarkar så modern går in till gästrummet. Kuddar arrangeras.

Sedan var det visst dag igen. I detta rännandet ska alla attiraljer kommas ihåg. Peter färdas med lätt packning men både Spiggen och jag har bagage i form av kuddar, täcken, personliga vattenflaskor, näsdroppar, cerat, telefon, Cehwin o.s.v. Och snart en bebis också..just det ja. Fest.